Vad är alliansen?

Bli lärare i Helsingfors!

Allianshögskolorna Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Konstuniversitetet och Arcada utbildar ämneslärare, klasslärare och barnträdgårdslärare. På den här sidan hittar du allt du behöver veta om lärarstudier i huvudstadsregionen – och du får träffa några av dem som valt att gå denna väg till läraryrket.

Om du vill läsa om andra svensk- och tvåspråkiga utbildningar i Helsingfors, klicka vidare till studeraihelsingfors.fi

LÄS MER

Helsingforsalliansen

Helsingforsalliansen är ett samarbete mellan svensk- och tvåspråkiga högskolor i Helsingfors. Hit hör Aalto-universitetet, Arcada, Hanken Svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet och Konstuniversitetet.

Vid frågor angående Helsingforsalliansen, kontakta koordinator@helsingforsalliansen.fi

Konstuniversitetet

Konstuniversitetet erbjuder utbildningar som ger behörighet till ämneslärare i musik för grundskola och gymnasium

Aalto

Studier i bildkonst och bildkonstpedagogik kan avläggas vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur (ARTS) i Helsingfors.

UNI – Klasslärare

Är du intresserad av att studera till klasslärare? Sök till klasslärarinriktningen vid Helsingfors universitet!

UNI – Ämneslärare

Nu kan du studera till ämneslärare på svenska i Helsingfors!

UNI – Barnträdgårdslärare

Är du intresserad av småbarnspedagogik? Sök till Helsingfors universitet!

Arcada

Bli socionom på Arcada och jobba som barnträdgårdslärare.

Konstuniversitetet

Behörighet som ämneslärare i musik för grundskola och gymnasium fås genom att studera på avdelningen för musikpedagogik vid Sibelius-Akademin i Konstuniversitetet. Som musikmagister kan man också arbeta i yrkes- och vuxenläroanstalter samt i allmänbildande läroanstalter.

LÄS MER

Ämneslärare i musik vid Konstuniversitetet

Behörighet som ämneslärare i musik för grundskola och gymnasium fås genom att studera på avdelningen för musikpedagogik vid Sibelius-Akademin i Konstuniversitetet. Som musikmagister kan man också arbeta i yrkes- och vuxenläroanstalter samt i allmänbildande läroanstalter.

Universitetets utbildnings- och examensspråk är finska och svenska. Alla muntliga och skriftliga uppgifter kan göras på svenska. Undervisningen i de flesta ämnen som hör till lärarens pedagogiska studier, såsom all ämnesdidaktik, sker på svenska, likaså ordnas alla praktikperioder i svenska övningsskolor.

 Utbildningsprogrammet i musikpedagogik; 5,5-årig utbildning som leder till kandidat- och magisterexamen (330 sp)

Utbildningsprogrammet i musikpedagogik består av kandidat- och magisterexamen (180 sp + 150 sp). Musikmagisterexamen kan avläggas på 5,5 år och består av ämnesstudier i musik, ett huvudämne och eventuella biämnen samt 60 sp pedagogiska studier för lärare. Utbildningsprogrammet ger behörighet att arbeta som musiklärare i grundskolor och gymnasier.

2,5-årig utbildning som leder till magisterexamen (150 sp)

Utbildningen riktar sig till sökande, som avlagt lägre högskolexamen och vill fördjupa sitt musikaliska kunnande på magisternivå. Studierna bygger på en individuell studieplan där även tidigare studier kan tillgodoräknas i examen. Ansökningstiden är vanligtvis i mars och urvalsproven anordnas i maj.

Ansökningstiden är 9 – 24.1.2018 och ansökan sker genom den högskolornas gemensamma ansökan.

Vill du veta mer?

Läs mer om studierna i musikpedagogik på svenska och ansökningsguiden på svenska eller kontakta utbildningsplanerare Heidi Laurikainen på heidi.laurikainen@uniarts.fi eller tfn: 040 861 8108

Olli Liljeström ska bli musiklärare och studerar vid Konstuniversitetet och Sibeliusakademin.



Varför vill du bli lärare? Vad låg bakom ditt val?

Jag blev intresserad av musik på högstadiet och ville lära mej spela på så gott som allt man kan spela på, och märkte snart att jag kunde spela lite av många olika instrument, men inget av dem särskilt väl. Således tänkte jag att jag väl borde bli musiklärare!
Efter några år av musiklärarstudier upplever jag fortfarande att jag kan lite av varje, men är ingen virtuos på någonting – men det är inte längre min primära orsak till att jag vill bli lärare.

I puberteten spelade musiken en stor roll i att jag orkade med alla humörväxlingar och känslomässiga berg- och dalbanor som hör till den åldern, så jag har en vilja att ge samma möjlighet åt andra. Musiken fungerade säkert effektivare än någon terapi skulle ha gjort i mina tonår.




Har du alltid vetat att du ville undervisa eller hur uppstod den känslan?

Jag har alltid tyckt om att förstå hur saker hänger ihop, och att förklara mina upptäckter för andra. Jag har inte tänkt på det som “att undervisa”, det är bara ett drag jag har. Jag vill hjälpa till och underlätta andras liv med det jag kan. Ibland har det också delvis handlat om att jag har önskat bekräftelse, känt ett behov att räcka till eller till och med behövas. Med åren har jag börjat tänka mera från samhällets perspektiv, och känt efter var jag behövs. Musiken besitter en enorm kraft att nå även sådana, som av någon anledning inte annars får ut så mycket av sin skolgång.




När du valde huvudämne, tänkte du dig någonsin läraryrket?

Jag blev uppslukad av musiken i slutet av lågstadiet, och i slutet av högstadiet var jag redan ganska fast besluten att bli lärare.




 Musik är på det sättet trevligt, att man ganska behändigt kan kombinera utövande musikerskap med läraryrket. Sommaren är oftast ganska ledig, veckosluten likaså. Och jag tycker definitivt att en lärare borde hålla på med sitt ämne på något sådant forum där ivern får flamma fritt. Studierna motsvarar på många punkter arbetslivets utmaningar (tror jag). Oberoende så måste man lära sej största delen av att undervisa genom erfarenhet.

Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i skolmiljön?

En egen klass som man får inreda enligt egen vision. Samarbete med andra lärare, i synnerhet konst- och färdighetsämnen (bildkonst, drama, gymnastik, textil- och träslöjd, modersmål och andra språk) men också exempelvis fysik kan i många avseenden kombineras med musikundervisningen. Jag hoppas att jag lyckas sprida en glad och positiv atmosfär i lärarkollegiet (jag har fått höra att jag gjort det på mina tidigare arbetsplatser).

“Framtidens hopp” – vad är det?

Jag har hört sägas att en lärare inte lär ut sitt ämne, utan sina värderingar. Därför jobbar jag hårt för att lära mej se alla människor som värdefulla och jämlika – det är sådana värderingar jag vill lära ut. Framtidens hopp är att vuxna skulle lära sej respektera de unga och inte bara stirra sej blinda på dåligt beteende och andra problem, som bottnar i de ungas otrygghet och avsaknad av kärlek.
Och jag vill inte vara en lärare som kan allt, utan jag hoppas på att dagligen få lära mej något nytt. Jag tror verkligen att det egna exemplet inte bara är det bästa sättet att lära någon något – det är det enda sättet. Ju tidigare en människa inser vikten av ömsesidig respekt, desto längre hinner den spridas under hennes livstid.

Aalto

Studier i bildkonst och bildkonstpedagogik kan avläggas vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur (ARTS) i Helsingfors. ARTS erbjuder behörighetsgivande studier och examina i bildkonstpedagogik i form av kandidat- och magisterprogram, examensinriktad fortbildning samt biämneshelheter.

LÄS MER

Bildkonst och bildkonstpedagogik vid Aalto-universitetet

Studier i bildkonst och bildkonstpedagogik kan avläggas vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur (ARTS) i Helsingfors. ARTS erbjuder behörighetsgivande studier och examina i bildkonstpedagogik i form av kandidat- och magisterprogram, examensinriktad fortbildning samt biämneshelheter.

Universitetets utbildnings- och examensspråk är finska, svenska och engelska. Alla muntliga och skriftliga uppgifter kan göras på svenska och lärarpraktiken sker i svenska övningsskolor, men undervisningen i bildkonst ges främst på finska och engelska. Lärarens pedagogiska studier (60 sp) kan avläggas på finska eller på svenska. De svenskspråkiga studierna i pedagogik erbjuds genom ett samarbetsavtal med Åbo Akademi och möjliggör att de pedagogiska studierna kan avläggas under ett läsår vid Pedagogiska fakulteten i Vasa. Genom avtalet om flexibel studierätt (JOO) kan studier i pedagogik även avläggas på svenska vid Helsingfors universitet (Institutionen för beteendevetenskaper). De finskspråkiga pedagogiska studierna erbjuds genom samarbetsavtal med Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet. Då ges undervisningen på finska men lärarpraktiken sker i svenska övningsskolor.

Som bildkonstlärare kan du arbeta med undervisningsuppgifter i bland annat grundskolor, gymnasier, yrkesutbildning, bildkonstskolor för barn och unga, museer och det fria bildningsarbetet. Dessutom ger examen förutsättningar att inneha konstpedagogiska expertuppgifter i till exempel organisationer inom kultursektorn och det sociala området.

Konstkandidat- och konstmagisterexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne

Studierna i bildkonstpedagogik avläggs som ett huvudämne i kandidat- (180 sp) och magisterexamen (120 sp). Endast konstkandidatexamen ger inte behörighet att verka som lärare. Däremot kan konstkandidat- och magisterexamen avläggas på fem år och ger kompetens att arbeta som bildkonstlärare. Huvudämnet består av studier i bildkonst och pedagogik och ger omfattande behörighet att arbeta som lärare och med bildkonstundervisning i grundskolor och gymnasier.

Ansökningstiden är 14−28.3.2018 och ansökan sker genom högskolornas gemensamma ansökan.

Vill du veta mer?

Läs mer eller ta kontakt på ansokningsservice@aalto.fi

Magisterexamen / Examensinriktad fortbildning i bildkonstpedagogik

Studierna som leder till konstmagisterexamen i bildkonstpedagogik kan även avläggas som examensinriktad fortbildning. Utbildningen är avsedd för studerande som redan har en konstnärlig eller pedagogisk yrkesinriktad grundutbildning (inom antingen konst eller pedagogik på minst kandidatnivå (180 sp) eller motsvarande) och erfarenhet av undervisning i olika lärandemiljöer.

Den examensinriktade fortbildningen kan leda till magisterexamen (120 sp + 60 sp lärarens pedagogiska studier) inom 2−3 år. Studierna bygger på en individuell studieplan (ISP) där även tidigare studier kan tillgodoräknas i examen. Ansökningstiden är årligen kring årsskiftet.

Vill du veta mera?

Läs mer eller ta kontakt på ansokningsservice@aalto.fi

Christina studerar till bildkonstlärare på Aalto-universitetet

Varför vill du bli lärare? Vad låg bakom ditt val?

Att bli lärare har nog alltid för mig känts som en naturlig möjlighet – det går i släkten så att säga – men under gymnasiet började jag inse att det faktiskt kanske också var det jag skulle välja; jag hade hållit på med ungdomsarbete inom scouterna en längre tid, och jag trivdes litet väl bra i skolan som arbetsgemenskap redan som elev.

Så var nog också viljan att få ett klart yrke genom studierna en delfaktor, och vetskapen om att en lärarbehörighet kan vara en bra grund för många andra slags arbetsuppgifter än bara den typiska skollärarens.

Har du alltid vetat att du ville undervisa eller hur uppstod den känslan?

Den kröp på så småningom. Det började väl som betydligt yngre när man efter mycket möda plötsligt insåg hur fantastiskt roligt det faktiskt var att lära någon annan något nytt – och ja, det var nog också delvis så att jag insåg att jag själv lär mig mycket bättre genom att lära någon annan.

När du valde bildkonst som studiealternativ, tänkte du dig genast läraryrket? (vad kom först – hönan eller ägget)?

Läraryrket kom först för mig, men med ett krav: kreativitetsfostran. Att det var just bildkonsten som jag blev intagen på var på sätt och vis en lycklig slump för mig, känns det som – det var alls inte något jag räknade med – och lika väl kunde jag nu studera till t.ex. modersmålslärare.

Hur förhåller sig ditt huvudämne till ditt blivande yrke?

Mitt utbildningsprogram är så välutformat att de går hand i hand. Till en viss grad finns tanken kvar om att man för att undervisa först själv måste öva upp sig – där kanske man lätt glömmer det pedagogiska – men i de flesta kurserna är tanken om att kunna förmedla det man lärt sig ganska viktig.

Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i skolmiljön?

Äkta möten med barn och ungdomar är härliga – ögonblick då man faktiskt inser att den andra har förstått och att den uppskattar det hen lär sig. Så är nog också det att man får se andra utveckla sig själva fantastiskt. och så är nog själva arbetsgemenskapen också något jag ser fram emot.

“Framtidens hopp” – vad är det för dig?

Kritiskt tänkande! Om så bara en förstår att se förbi ytan så har man kommit långt. Den där otroligt fascinerande tiden då någon växer till sig från barn till vuxen och ser sig omkring i världen – ungdomarna, alltså.

Oleg studerar till bildkonstlärare på Aalto-universitetet

Varför vill du bli lärare? Vad låg bakom ditt val?

Det är roligt att lära. Först när man kan lära ut någonting har man verkligen förstått det. Yrket lärare tillåter mig att jobba med människor. En grupp blir aldrig färdig och håller en utmanad. Det känns meningsfullt att jobba som lärare.

Har du alltid vetat att du ville undervisa eller hur uppstod den känslan?

Nej, men det lät som ett riktigt jobb. När jag sökte in till utbildningen förstod jag inte hur viktigt jag skulle komma att tycka att läraryrket är. De flesta barns värld begränsas ju till bara ett tiotal människor. Vilken enorm betydelse en lågstadielärare har!

När du valde bildkonst som studiealternativ, tänkte du dig genast läraryrket? (vad kom först – hönan eller ägget)?

Konsten kom från ett håll och arbete i skolmiljö från ett annat, i något skede var jag tillräckligt kreativ för att slå ihop dem!

Hur förhåller sig ditt huvudämne till ditt blivande yrke?

Mitt huvudämne kretsar kring all sorts konstnärlig gruppaktivitet. Mitt yrke är oklart för mig. I skolan kan man få bekväm fast tjänst med fina sommarlov. Om man vill satsa på sin egen konst kanske man vill jobba sporadiskt med grupper och med större frihet i kalendern.

Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i skolmiljön?

Att ha en grupp en längre tid. När man hoppar in som vikarie eller gör praktik går en stor del av undervisningen åt till att man vänjer sig vid varandra. Redan andra gången man har en klass har man gjort otaliga tysta överenskommelser. Det bästa med yrket är de personer som kommer fram när man lär känna varandra.

“Framtidens hopp” – vad är det för dig?

Tro och kärlek!

UNI – Klasslärare

Är du intresserad av att studera till klasslärare? Sök till klasslärarinriktningen vid Helsingfors universitet!

LÄS MER

STUDIEINRIKTNINGEN FÖR KLASSLÄRARE VID HELSINGFORS UNIVERSITET

Den svenskspråkiga studieinriktningen för klasslärare vid Helsingfors universitet antar högst 40 nya studerande hösten 2018. Inriktningen betonar flerspråkighet, mångfald och social rättvisa i den svenska skolan i Finland. Det betyder att du som färdig klasslärare har särskilt goda kunskaper i hur du kan stöda barns lärande, språkutveckling och deras interkulturella kompetens i en allt mer språkligt och kulturellt heterogen miljö.

All undervisning sker på svenska och all studieinformation och övriga tjänster som berör utbildningen ges på svenska.

Huvudämnesstudierna består av grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i pedagogik. Du läser t.ex. kurser om lärande och motivation, flerspråkighet, mångfald och social rättvisa. Också forskningsmetodik och praktik ingår i studierna. Praktiken görs vid någon av de fem partnerskolorna som är anknutna till universitets lärarutbildning.

Studieinriktningen för klasslärare är en femårig utbildning där pedagogik är ditt huvudämne. Du läser också ”Ämnen och ämneshelheter i den grundläggande utbildningen” (70sp), som innehåller didaktiska kurser relaterade till de olika skolämnena. Då du efter tre års studier har avlagt pedagogie kandidatexamen (PeK) har du rätt att fortsätta studierna på magisternivå.

Till kandidat- och magisterexamen hör förutom huvudämnesstudierna även studier i språk och kommunikation samt valfria studier. Studieinriktningen för klasslärare ger dig behörighet att undervisa en egen klass i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen och att sköta uppgifter som kräver pedagogisk expertis. Om du inkluderar minst 60 studiepoäng (valfria grund- och ämnesstudier) i något undervisningsämne i din examen blir du också behörig att undervisa i det ämnet i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen. Klasslärare är också behöriga att undervisa i förskolan.

Ansökningstiden är 14−28.3.2018 och ansökan sker genom HÖGSKOLORNAS GEMENSAMMA ANSÖKAN eller denna direktlänk.

Vill du veta mer?

Läs mer eller kontakta HU:s ansökningsservicestudera@helsinki.fi

 

Fritjof Sahlström, professor i pedagogik, berättar om sin syn på klasslärarutbildningen.

VEM TYCKER DU BORDE SÖKA TILL KLASSLÄRARUTBILDNINGEN?

Alla som är intresserade av att undervisa, handleda och fostra sex- till trettonåringar. Och alldeles särskilt så om man på något sätt är är intresserad av och vill lära sig mera om flerspråkighet, mångfald och social rättvisa i skola och undervisning. Det är frågor som alltid varit viktiga i finländska skolor, men den nya läroplanen och en ökande mångfald i samhället gör att de nu är särskilt betydelsefulla.

Vad kan studerande vänta sig av utbildningen?

Den nya klasslärarutbildningen i Helsingfors är först och främst en klasslärarutbildning på svenska, som ger samma kunskaper och samma behörighet som andra klasslärarutbildningar i Finland. Det innebär omfattande studier i pedagogik och didaktik för att förstå lärande och undervisning på olika nivåer och från olika utgångspunkter, många kurser i hur grundskolans ämnen skall undervisas och 15 veckor handledd praktik i utbildningens partnerskolor. Utbildningen innehåller också kurser i och om elevvård och föräldrakontakt, biämnesstudier och förstås det avslutande forskningsarbete som alla klasslärare genomför. Som en röd tråd genom hela utbildningen löper profilområdena flerspråkighet mångfald och social rättvisa, i både teori och praktik.

Vad tycker du är det viktigaste med att arbeta som klasslärare?

Som klasslärare får man göra något av det allra finaste i det finländska samhället: ge alla barn och unga en möjlighet att få lära sig och utvecklas i en för alla gemensam grundskola. Samhället har ambitiösa kunskaps- och rättvisemål, som alla, oberoende av om man är pojke eller flicka, fattig eller rik, eller från Syrien eller Borgå, skall ges möjlighet att nå. De som skall se till att det här lyckas är just klasslärare, som varje skoldag skall hitta sätt att få mångfald, olikhet och variation att bli resurser för alla barns lärande. Det är ett viktigt, roligt och utmanande arbete, som kräver hög kompetens inom många olika områden i en och samma person.

Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid ÅA, var en av grundarna till klasslärarutbildningen då han jobbade som universitetslektor vid HU.

UNI – Ämneslärare

Nu kan du studera till ämneslärare på svenska i Helsingfors!

LÄS MER

Det finns ett stort behov av behöriga svenskspråkiga ämneslärare. Är du studerande vid HU och har funderat på att bli lärare? Har du magisterexamen i något skolämne och skulle vilja bli lärare? Eller kanske du redan jobbar som lärare men saknar ämneslärarbehörighet? Då är ämneslärarutbildningen vid Helsingfors universitet något för dig.

ÄMNESLÄRARUTBILDNING VID HELSINGFORS UNIVERSITET

Som ämneslärare kan du arbeta i grundskolan, gymnasiet, vid yrkes- och vuxenläroanstalter samt allmänbildande läroanstalter. Ämneslärarstudier erbjöds för första gången helt på svenska vid HU hösten 2017. De svenskspråkiga studierna, som omfattar 60 sp, är inriktade på läraruppgifter inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Studierna kan avläggas i sin helhet i Helsingfors under ett läsår. Även praktikperioden kan nu avläggas i Helsingfors!

Ansökningstiden till de pedagogiska studierna för lärare är 15.2 – 15.3.2018 kl. 15.00.

Vill du veta mer?

Läs mer om behörighetskrav och ansökningsförfarande.

Om du har frågor, ta kontakt med Helsingfors universitets ansökningsservice:
tel. 02941 24140
studera@helsinki.fi

ANDRA FRISTÅENDE LÄRARSTUDIER VID HELSINGFORS UNIVERSITET

HU erbjuder också ett antal andra fristående pedagogiska studier (bl.a. för speciallärare eller med inriktning på vuxenutbildning) som i huvudsak går på finska men där du som svenskspråkig får skriva tenter, uppsatser och övriga arbeten på ditt modersmål.

Vill du veta mer?

Läs mer om fristående lärarstudier vid HU.

Sandra Kulla studerar på Helsingfors universitet med sikte på att bli matematiklärare.

Varför vill du bli lärare? Vad låg bakom ditt val?

De flesta i min familj är lärare och jag antar att jag har ärvt deras entusiasm för läraryrket. Jag tycker att det är viktigt att ungdomar skall få en utbildning som kommer att gynna dem i framtiden, och att vara en del av att se till att detta händer känns rätt för mig.

Har du alltid vetat att du ville undervisa eller hur uppstod den
känslan?

Jag har alltid velat bli lärare, eller i alla fall enda sen lågstadiet.  På vilket stadium och i vilket ämne har varierat men jag vill fortfarande bli lärare! I gymnasiet förstärktes känslan av att vilja undervisa tack vare goda lärare.

När du valde huvudämne, tänkte du dig någonsin läraryrket?

Lärare ville jag ju alltid bli, men att hitta mitt ämne var inte så lätt. Jag fann intresse till att studera matematik under andra året i gymnasiet och för mig var det därmed självklart att bli matematiklärare.

Hur förhåller sig ditt huvudämne till ditt blivande yrke?

Matematik är inte överlag ett populärt ämne hos elever, så att ha det som sitt undervisningsämne kan vara en utmaning. Eftersom det är ett jobbigt ämne för många och en del inte finner nyttan med det måste man hitta metoder för att inte bara förklara ämnet, utan också för att få det att fastna. De negativa konnotationerna som matematiken har gör att man måste som matematiklärare inställa sig på ett speciellt sätt.

Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i skolmiljön?

Jag hoppas att få undervisa på ett gymnasium för att få bättre kontakt med eleverna. Skolmiljön är livlig med mängder av energiska ungdomar, och interaktionen med dessa ungdomar har varit ena av de bästa sakerna då jag har vikarierat på olika skolor.

“Framtidens hopp” – vad är det?

Mycket ansvar sätts på lärare i dagens samhälle, inte bara att undervisa utan också att uppfostra eleverna. Det är enligt mig lite på lärarnas ansvar att försöka vägleda ungdomarna till egna åsikter men också vettiga beslut. Lärare har stort inflytande och hoppet finns i att det används på rätt sätt också i framtiden.

Jonas Westerlund studerar på Helsingfors universitet med sikte på att bli matematiklärare.

Varför vill du bli lärare? Vad låg bakom ditt val?

Jag upplever att lärare har en enorm påverkan i samhället, och tanken av att få vara en viktig del av en ungdoms liv genom att vägleda dem vidare i livet ligger mig nära till hjärtat. Jag vet hur viktiga bra lärare har varit för mig själv, och den känslan vill jag vidarebefordra.

Har du alltid vetat att du ville undervisa eller hur uppstod den känslan?

Under mina universitetsstudier har jag vikarierat en hel del på högstadiet och gymnasiet, och det har gett en gnista. Under min högstadietid trodde jag aldrig att jag skulle bli lärare, men efter att ha fått positiv feedback angående mitt lärande så kändes det som att det kunde vara någonting jag faktiskt var bra på.


När du valde huvudämne, tänkte du dig någonsin läraryrket?

Matematik har alltid varit det ämne jag har brunnit för. Jag har
aldrig funderat på vilket yrke jag vill ha eller vad jag kommer att syssla med efter att jag graduerar från universitetet. Först närmare min kandidatexamen har tanken på att bli lärare börjat växa fram.

Hur förhåller sig ditt huvudämne till ditt blivande yrke?

Jag tycker att matematik som ett ämne kräver ett speciellt grepp då man skall lära ut det till elever. Det är ett ytterst svårt ämne för många, samtidigt som en del är väldigt begåvade och behöver extra stimulans för att de ska fortsätta vara intresserade. Jag kan tänka mig att det inte heller alltid är det lättaste att motivera eleverna till någonting vars nytta inte är omedelbar eller enkelt synlig i framtiden.

Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i skolmiljön?

Jag tror inte man kan bli lärare om man inte på något sätt njuter av att få kommunicera med ungdomar i olika åldrar. Så är det i alla fall för mig, och att få om och om igen träffa nya personligheter känns som ett bra sätt att spendera sina arbetsdagar. Jag tror att dagarna i skolmiljön inte blir på samma sätt rutin som i många andra arbeten.

“Framtidens hopp” – vad är det?

Jag tror faktiskt att framtidens hopp är kompetenta lärare, och speciellt sådana lärare som kan inspirera fler ungdomar till läraryrket. På senaste tiden har det känts som att det hela tiden finns brist på lärare, och i värsta fall blir det bara värre och värre. Jag föreslår såklart inte att en lärare skall försöka konvertera eleverna till att bli lärare, men ett entusiastiskt grepp kommer inte att skada.

Henrik Litonius är fysiklärare och har studerat vid Helsingfors universitet

Varför vill du bli lärare? Vad låg bakom ditt val?

Jag har alltid varit intresserad av vetenskap men aldrig känt kallet att bli forskare. Dessutom tycker jag om att arbeta med människor och uppträda, så läraryrket kändes naturligt.

Har du alltid vetat att du ville undervisa eller hur uppstod den känslan?

Det var alltid ett alternativ och efter ett par längre vikariat i början av min studietid stod det klart att det var för mig.

När du valde huvudämne, tänkte du dig någonsin läraryrket?

Ursprungligen läste jag historia och då var det främst ämnet som intresserade mig. Jag bytte efter några år till fysik och ämneslärarlinjen, så vid det skedet var det klart att läraryrket var det jag siktade på.

Hur förhåller sig ditt huvudämne till ditt blivande yrke?

Naturvetenskap i allmänhet och fysik i synnerhet är en så pass ovanlig inriktning för lärare att det är tacksamt lätt att få jobb och till och med tjänst inom det området. Ämnena har ibland dåligt rykte som “svåra” och “tråkiga” men behandlar också frågor som eleverna är intresserade av, som hur världen fungerar och hur framtiden kan komma att se ut.

Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i skolmiljön?

Eleverna är utan tvivel höjdpunkten. Jag jobbar i högstadiet som i allmänhet ses som den “värsta” åldern, men det är absolut inget jag kan skriva under.Det är stökigt och bökigt men nästan alltid underhållande.

“Framtidens hopp” – vad är det?

Allmänbildade medborgare. Vi måste komma ifrån den resultatinriktade undervisningen och få folk att uppskatta kunskap för sin egen skull.

UNI – Barnträdgårdslärare

Är du intresserad av småbarnspedagogik? Sök till Helsingfors universitet!

LÄS MER

STUDIEINRIKTNINGEN FÖR BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE VID HELSINGFORS UNIVERSITET

Hösten 2018 antas högst 30 nya studerande till den svenskspråkiga studieinriktningen för barnträdgårdslärare vid Helsingfors universitet. Som utbildad barnträdgårdslärare har du fina möjligheter att få jobb. Särskilt i huvudstadsregionen finns ett stort behov av barnträdgårdslärare.

All undervisning sker på svenska och all studieinformation och övriga tjänster som berör utbildningen ges på svenska.

Studierna består av huvudämnesstudier i pedagogik (med barnpedagogisk inriktning), studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, studier i språk och kommunikation samt valfria studier. I utbildningen ingår också två praktikperioder. Utbildningen är treårig och leder till en pedagogie kandidatexamen (180 sp), som ger dig behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare med barn i åldern 0–6 år och i förskola.

Ansökningstiden är 14−28.3.2018 och ansökan sker genom HÖGSKOLORNAS GEMENSAMMA ANSÖKAN.

Vill du veta mer?

Läs mer eller kontakta HU:s ansökningsservicestudera@helsinki.fi

Emilia Christiansen studerar för att bli barnträdgårdslärare vid Helsingfors universitet.

Varför vill du bli barnträdgårdslärare?Vad låg bakom ditt val?

Efter studentskrivningarna var jag inte säker på vad jag ville börja studera. Ett intresse för media hade väckts hos mig tack vare fina kurser i gymnasiet. Så jag antog att jag skulle jobba inom media, och sökte till Arcadas medianomutbildning. Efter avlagd examen jobbade jag som skolfotograf i två år. Jobbet var otroligt utmanande, krävande, intressant och givande. Jag hade varit intresserad av pedagogik, och genom mitt jobb som skolfotograf insåg jag hur roligt och krävande det är att jobba med barn. Men eftersom det inte då var möjligt att studera varken till klasslärare eller barnträdgårdslärare på svenska i Helsingfors, avtog mitt intresse för småbarnspedagogikstudier. Jag är nu medveten om att ÅA har utlokaliserat sina utbildningar tidigare, men detta hade gått mig förbi. Våren 2011 var jag vårdledig med vårt andra barn och funderade mycket över min yrkeskarriär, och då beslöt mig för att ta chansen, sadla om, och söka in till utbildningen när det hade blivit möjligt att studera till barnträdgårdslärare på svenska i Helsingfors. .

Har du alltid vetat att du vill jobba med barn eller när och hur uppstod den känslan?

Jag har anat det, men ofta slagit bort tanken eftersom utbildningen då inte erbjudits i Helsingfors. Jag kallar mig även själv för en “late bloomer”, beslutet angående mitt yrkesval har mognat. Jag ser det även som en fördel att jag har en examen från tidigare inom ett annat yrkesområde. Jag har jobbat inom olika yrkesområden, och jag vet nu med säkerhet vad jag vill göra, och vad jag kommer att jobba med.

Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i daghemsmiljön?

Eftersom jag inte hade jobbat på daghem/förskola innan jag inledde mina studier, ser jag framemot att få uppleva hur teorin fungerar i praktiken. Under mina praktikperioder har jag fått se och uppleva saker som stärkt min egen yrkesidentitet och det är med iver och entusiasm jag kommer att stiga in i branschen. Jag ser framemot att få bygga upp en trygg, inspirerande, kreativ och harmonisk miljö för barnen på daghemmen.

Vilka utmaningar ser du i barnträdgårdslärarjobbet och på arbetsfältet?

Jag vet att utmaningarna inom mitt kommande yrke kommer att vara många. Det som vi studerande har upplevt på fältet, både positiva och negativa upplevelser, har fått oss studerande att inse att det är en tuff sak att vara nyutexaminerad barnträdgårdslärare. Att stå på sig, hålla fast vid sina värderingar, sin barnasyn och göra ett bra jobb kommer att kräva mycket. Men det är inte enbart negativt; jag har även insett att inga förändringar sker över en natt. Det kommer även att vara tufft att komma ut på fältet eftersom det förväntas mycket av oss studerande, inte bara som välkommen arbetskraft utan också på det personliga planet.. Jag vet att jag aldrig kommer att vara fullärd som barnträdgårdslärare- det är ett yrke som absolut inte kan göras på rutin. Varje dag är en ny utmaning, och det ser jag framemot.

Vilka verktyg har dina studier gett dig med tanke på ditt kommande jobb?

Under dessa praktikperioderna har jag haft tillfälle att prova mig fram på vad som fungerar eller inte fungerar och det har varit lärorikt.. Jag har även insett hur viktigt det är att jag reflekterar ständigt över det jag gör, och hur jag som blivande småbarnspedagog kan utveckla mig själv. Jag har fått många aha-upplevelser under studierna och vi har haft många givande diskussioner under och utöver kurserna. Men det viktigaste som studierna har fått mig att inse, är att jag har valt rätt yrke!

“Framtidens hopp” – vad är det?

För mig är framtidens hopp det att alla barn skall kunna erbjudas en bra pedagogisk verksamhet på daghemmen och att de skall få tillbringa sina dagisdagar tillsammans med kompetenta personer där hela personalen har en gemensam och sund barnasyn.

Arcada

Den 3,5 åriga utbildningen (210 sp) har som mål att utbilda socionomer med bred baskunskap. Med socialpedagogiken som grund strävar utbildningen till att se människan ur olika perspektiv och stöda denna till ett aktivt deltagande i det sammanhang där han eller hon finns.

LÄS MER

Socionomutbildningen vid Arcada

Bli socionom på Arcada och jobba som barnträdgårdslärare.

Den 3,5 åriga utbildningen (210 sp) har som mål att utbilda socionomer med bred baskunskap. Med socialpedagogiken som grund strävar utbildningen till att se människan ur olika perspektiv och stöda denna till ett aktivt deltagande i det sammanhang där han eller hon finns. Det är också viktigt att beakta förändringar som sker i samhället och nya behov som uppstår t.ex. för barn och deras familjer. Genom en individuellt planerad praktik, val av ämne för examensarbete och breddstudier kan studenten välja en viss profilering inom sitt yrkesområde. Du kan bl.a. bli behörig att arbeta som barnträdgårdslärare med barn upp till 5 år, om du väljer att inkludera minst 60 studiepoäng social- och barnpedagogik i din examen.

Problembaserat lärande (PBL) är den övergripande pedagogiska idén som används genomgående i socionomutbildningen. Studiernas kärna är självstyrt lärande och basgruppsarbete. Basgruppsarbete innebär att bearbetning av kunskap sker i grupper bestående av 5-8 studenter. Andra arbetsformer som används är föreläsningar, seminarier, färdighetsträningar och praktik undervisning. Lärandet stöds av basgruppshandledning och individuell handledning under hela studietiden. En socionomexamen ger dig i framtiden många olika arbetsmöjligheter och efterfrågan på utbildad personal är stor. Årligen antas 50 studerande till utbildningen.

Ansökningstiden för utbildningen är 14−28.3.2018.

Ansökan sker genom högskolornas gemensamma ansökan.

Vill du veta mer?

Läs mer om socionomutbildningen på ARCADA, eller ta kontakt på communications@arcada.fi

Nina Soinio blir barnträdgårdslärare och har valt vägen via socionomutbildningen vid Arcada.


Varför vill du bli barnträdgårdslärare? Vad låg bakom ditt val?

Jag ville bli barnträdgårdslärare eftersom jag trivs så bra med barn. Jag gillar barnens spontanitet och ärlighet. Som socionom med barnträdgårdslärarbehörighet har jag möjlighet att jobba med barn inom flera olika områden, vilket jag tycker att är bra.


Har du alltid vetat att du vill jobba med barn eller när och hur uppstod den känslan?

Jag har alltid vetat att jag vill arbeta med barn men den specifika branschen valde jag efter gymnasiet då jag jobbade på daghem. Också erfarenheter jag fått genom att jobba som tränare för barn har förstärkt mitt intresse och insikten om att det är med barn jag vill jobba.


Vilka utmaningar ser du i barnträdgårdslärarjobbet och på ditt kommande arbetsfält?

Jag ser tidsbristen som en utmaning. Alltid har man inte möjlighet att uppmärksamma varje enskilt barn så mycket som man skulle önska. Barngrupperna är stora och personalens tid blir ibland knapp. Det är viktigt att varje barn känner sig sett och att de får en bra kontakt till de vuxna på daghemmet.


Vilka verktyg har dina studier gett dig med tanke på ditt kommande jobb?

Genom studierna har jag lärt mig att se barnet i hela sin kontext. Jag har fått verktyg till att arbeta med hela familjen och betydelsen av föräldrarnas delaktighet i barnets dagvård har förstärkts. Jag har alltid sett mig själv som en teamspelare. Det är något som också utbildningen har betonat. När man jobbar med barn är det viktigt att kunna jobba i team mot samma mål. Det är också viktigt att kunna se rikedomen i ett mångprofessionellt samarbete dels specifikt inom dagvården, men också tillsammans med andra som jobbar för barnet bästa.


Vad ser du fram emot i/vad tycker du bäst om med arbetet i daghemsmiljön?

Känslan av att behövas och att man gör ett viktigt jobb. Det är härligt att se hur barnen utvecklas och gör framsteg.


”Framtidens hopp” – vad är det?

Jag ser barnen som framtidens hopp och därför är det viktigt att erbjuda dem en god dagvård och en trygg start i livet.